Det smärtar mig som far…

Idag ringde Linda till mig precis vid 16.00 – jag befann mig på jobbet. Hon hade varit med barnen på öppna förskolan och samtidigt varit på BVC med Tage. Precis när de skulle packa ihop och gå därifrån skulle Malte gå på toaletten.

Toalett-locket var inte av det lätta plastiga slaget, utan utav det tunga bakelitiga slaget. Locket for ned över Maltes lilla snopp som ögonblicket senare var snäppet större, betydligt mer färgglad och dessutom lite blodig.

Jag var snart där för att hämta upp min familj. Malte grät tills han somnade i bilen. Han fortsatte gråta när han vaknade och höll på tills klockan blev fem. Ungefär där tog nog den där dosen Ipren vid.

Just i detta nu sitter han i lugn och ro och tittar på ”Skrållans födelsedag”. Han har till och med skrattat lite.

Av respekt för den lille och med tanke på suspekta individer som browsar webben undviker jag att publicera foto på den lilla snorren, men ni får lita på mig när jag säger att den är photogenique.