Vilken dag!

Gårdagen började helt ordinärt. Linda kom hem efter natt-kneg vid 07.30. Vi åt frukost tillsammans och när Linda gått och lagt sig styrde jag kosan mot Mälarbaden med ungarna. Lite struntprat med farsgubben innan jag och Malte åkte mot stan igen för veckans gibbon-pass i Vilsta.

Väl ute i Mälarbaden igen hann jag bara säga hej till mamma innan det ringde på dörren. Malte öppnade och där jag förväntade mig att se Linda uppenbarade sig Fredrik. Jag fattade ingenting. Fredrik sa åt mig att ta på mig skorna. Jag fattade.

Jag fick hörselkåpor och ögonbindel och fick åka runt i en bil ett tag. Bakom ridån byggdes skräcken upp. Jag är verkligen inte förtjust i idén med förnedring som vissa utsätts för i samband med bröllop. Jag ägnade mig åt att måla upp mig själv i kanindräkt springandes ifrån plastbollar fyllda med färg, mig själv iförd nätbrynja och stringkalsonger säljandes kyssar på stan medan ”vänner” skrålar och skålar.

Allt blev fulländat av att jag döv och blind blev utdragen ur bilen och ledsagad till en lokal där jag blev satt på en stol och begåvades med ett glas i ena handen och blev bojad kring den andra handens led.

Några sekunder med hjärtat i halsgropen innan jag återigen välsignades med syn och hörsel. Jag befann mig bland Gemyt plus Jocke och Fredrik. Lättnad.

Vid min sida satt Jonas fast med sin handled i min och tillsammans drack vi öl, badade och fick massage innan vi bytte om och spelade lite bowling med de andra. Kvällen fortsatte på sexan (passande) med massor av mat, spel, sång, musik, sprit och kärlek. Den avslutades med att jag fick med Thomas i säng och där låg vi när Linda kom hem från jobbet igen. Måste ha luktat härligt av oss.

Stort tack till er som var inblandade i gårdagen – en av de bästa dagarna i mitt liv!

Tack!

Kunde varit jag. Men jag har BRA vänner.